Bilder från veckan

På promenadvägen utanför muren, i det riktiga Indien ser jag ständigt nya saker. Idag, dessa märkliga blommor....

Sophögar som den här är väldigt vanliga, men det ser ju inte ut såhär överallt....

...för helt plötsligt ser jag det här otroligt gröna, lummiga grönska!

Och här är vi på väg C o jag. Här har de tydligen grävt lite och jag är osäker på hur de tänkte, elstolpen är iaf kvar i den stora jordkockan med elledningar... 

Nu över till något helt annat. Nu när vi var lediga, maken o jag ( Shiva skulle firas på något sätt) passade vi på att besöka Teppan. Det är en mkt trevlig japansk restaurang som vi var på på pre-visiten. Man sitter helt enkelt runt ett stekbord och får maten lagad. Jag beställde en bentolåda med lite sushi. Linda, om du läser detta, holy macaroni vilken sushi!!!! Och en tenderloin teriyaki style som bara smälte i munnen. Jag gick nästan ner i spagat... 

Och sist men inte minst, eller jo i vår familj är hon ju faktiskt minst... Lilla F kom hem från sin field trip. De åkte i tisdags och kom hem idag. Hon hade haft kul och var väldigt nöjd. Lite hemlängtan bara... En mycket stolt mamma tog emot henne vid bussen!!!

Och nu sitter vi på flyget som ska ta oss till Kuala Lumpur! F var inte helt nöjd med att åka iväg direkt. Hon ville ha en dag hemma i sitt rum, bland sina saker och ha en fredagskväll med chips. Det fick bli i bilen till flygplatsen istället o det gick ju det med! :-)

So long!!!

Så det kan gå...

Livet som ex-pat är väldigt mycket både och. När man bor långt hemifrån övriga familjen och inte känner så många är vännerna man får här verkligen A och O! Tillvaron blir väldigt fattig om man inte har några fler att dela den med... Alla jag känner är väldigt öppna här, intresserade på riktigt att vilja lära känna. Trodde titlar o arbete skulle vara viktigare än vad det faktiskt är. Vill man ha ett umgänge är det väldigt mycket upp till en själv, det finns dock många i samma sits. Man blir liksom hänvisade till varandra att dela glädje o sorg med. Det som blir lite konstigt här är ju de där goda vännerna flyttar. De flesta stannar 2-3 år och sen är det dags för ett nytt uppdrag i hemlandet eller någon annanstans. Nu var det dags för min vän M att flytta till tillbaka till Götlaborg. Gick ner till poolen där hon, maken J slappade lite sina sista timmar i Indien, planet skulle ju gå sent på natten. Sitter o pratar då dottern W kommer gåendes med en blodig haka. Hon hade slagit i den i poolkanten (tjejen bröt stortån för 3 veckor sedan så bad är ju en bra aktivitet...) "Oj då" säger J som tar med henne till toan för lite rengöring. Efter någon minut  "M - kom hit!!!" Ropar J skräckslaget med en ljusgrön W på armen. Hon hade svimmat... Ringde efter en svenska här Palm Meadows som är sjuksköterska. Hon kom med sin besökare ambulanssköterskan (alltså vilken tur man kan ha!!!) o en hög med olika plåster o förband. Lite rengöring, tejpande (eller strippande som det tydligen heter på fackspråk...) dividerade om det behövdes sys eller inte så rekommenderade iaf ett besök på RxDx, sjukhuset i närheten... J skulle ju lämna över husnycklar så vi bestämde där och då att jag skulle åka med till sjukhuset. Den mycket förutseende och rutinerade M hade ju förståss behållit journalen för W till sjukhuset (behöver jag säga här att M har fungerat som mentor för mig? hon har tagit mig med på mycket bra restauranger, fik, shoppingställen, massage... förklarat hur man gör eget smör, hur man gör för att få livet att bli riktigt trevlig här liksom. Allt detta med en stor portion humor och ett ständigt leende på läpparna!). Sagt och gjort, in i bilen, in på sjukan och en sköterska kollade på såret. "vad är det där för tejp???" hon tittar på den som det är något som NASA tagit fram för sitt senaste rymdprogram. "well... tape" säger M o jag i mun på varandra. "special tape... From Sweden.". Hon tittade med mycket stora ögon och hämtade doktorn. W satt hur cool som helst på britsen och dinglade med benen. Hon hade ju varit där bara några dagar tidigare med sin brutna stortå. Doktorn kommer in, tittar snabbt på W:s haka. "Who has done this?" "Well, an ambulance nurse from Sweden, and this is Swedish tape" säger M. "Ok" säger doktorn, sätt på ett plåster och ge henne ipren. "No stitches" säger M med tornartshöjningmed, lite förvånat blandat med en stor lättnad. "No need" säger doktorn. M som inte är helt bekväm med sprutor, nålar och sjukhus såg ut som att hon skulle göra en segerdans som hade gjort Zlatan avundsjuk. Men det gjorde hon inte. Hon bara såg väldigt nöjd och lättad ut. Det gjorde jag med. "Blir det inga stygn?" undrar W. Hon verkade inte speciellt besvärad hon heller och man kunde i detta läget förledas att tro för en kort sekund en liten besvikelse. Lite småprat, lite plåster, lite medicininköp för 79 rupier (dela det med 9 så blir det kronor) och en liten godis (de stoppar alltid ner en liten godis i medicinpåsen här tydligen) så kunde vi mycket uppspelta och glada åka hem igen och känslan av att det är fredag infann sig! Ett kort farväl i bilen. Varken M:s eller min paradgren. Löfte om att ses i Sverige gjorde det lite lättare.

"Nu kommer jag iallafall aldrig glömma Indien" sa W o pillade lite på sitt plåster. Nä, å inte hennes föräldrar heller med en sådan final. Jag lovar!!!

Här är vi. Coola W med bruten stortå o tejpad haka och super-mamma M. I allt ståhej hade vi rätt kul ändå. :-)

Måndag

Vilken helg! Det är ju himla kul att träffa folk o ha lite kul, en bra ursäkt är ju att ha ett litet födelsedagsparty! Sagt o gjort! Bjöd in mina goa vänner här (alla kom!), fixade lite snittar av olika slag (Clara - detta var lite mer budgetvarianten...) tillsammans med Nirmala som tyckte det var jättekul att få prova så mycket nytt. Glada gäster, bubbel, öl och många skratt! En jättetrevlig kväll!!! 

Fick flera fina buketter bla denna som är den största jag fått, ever!!! Fick också ett presentkort på Spring Rhythm. :-) kommer hitta något fint där!!!! 

I lördags var det dags för food fair på Stonehill. Varje land som är representerat på skolan har ett bord där man säljer mat från resp land. Alla pengar går sedan till välgörenhet. Vi ordnade med svenskt fika. Kanelbullar, hallongrottor, kärleksmums... Jordgubbssaft o kaffe. Ett mycket uppskattat inslag! Fransmännen hade croque Monsieur, quiche, galetter, amerikanarna hamburgare och bbq, engelsmännen after noon tea. Vännerna o tillika Stonehill föräldrarna P, T och jag åkte upp tidigare för att rigga allt innan. T o jag hade dessutom förberett ett frågeformulär frågor om Sverige och Norge (vi delade bord systerligt!) då alla länder skulle ha en aktivitet också. Allt gick jättebra! Passade på att köpa med mig lite bullar o kakor hem. 

Väldigt stort o fint tält!

Söndagen ägnades åt shopping. Har lovat att köpa en sjal till en av mina bästa vänner i Sverige som ska gifta sig. Bästa stället är förståss Mysore Silk! Då min goda väl tillika kollega T inte har varit där ännu var det extra roligt att åka dit! Oj, detta inferno av tyger, färger och människor! Hittade lite råsidentyger som jag köpte 

Vi får väl se om det passar...

Sen fick jag i present av mamsen o papsen att köpa något fint i födelsedagspresent. 

...en Pachmina sjal fick det bli. Så fin, mjuk och i en härlig färg! Vi hade också med oss en fransyska som är på tjänsteresa här. Hon köpte några sjalar hon med och verkade mycket belåten efter ytterligare lite shopping på Commercial street. 

Dessa fruktansvärt fula tåstrumpor som påfallande många har här i sina flip-flops...

Min chaufför tipsade om en restaurang Millers 47 som var en Västern-inspirerad restaurang. Åt en stor smaskig köttbit. En jättetrevlig o mysig dag!!! Sen kom kvällen och den stora "ojvadjagsaknarattfåpratabolladelamedminakompisarfrånförrochinteminstmamma"-längtan högg tag i mitt hjärta och vred om. Lite chatt och bokad facetime och stora varma kramar från maken (han hade feber igår igen... inte bra) fick mig att känna mig bättre. Jag trivs verkligen här och har fantastiska vänner, vill så gärna ha mina gamla vänner här också... 

Träningsdags

Dags igen för lite löpning o kettlebells. I värmen. Puh!

Pust och stånk

Svippelibånk så har nästan en arbetsvecka till gått... Jag har suttit och knappat mycket på min dator på jobbet den här veckan och ibland smått tvingat min svenska kollega T att hänga med mig till kaffeautomaten, fastän hon redan druckit kaffe... Med tanke på den urusla ergonomin i stolar och bord så behöver vi röra på oss båda två och jag hoppas att hon inte kommer efter alltför mycket...

Alla de som jag behöver prata med har varit upptagna med kurser och möten sitt så jag har haft lite svårt att komma vidare, en hel del "torrsimmande" helt enkelt. Har varit tvungen att kompensera det med lite mera träning... Det var jätteskönt igår kväll att jogga två varv runt i området och i morse fick det bli yoga istället för pilates. Yogan är riktigt skön tycker jag. Vi håller till på takterassen på en restaurang. Det är ganska smutsigt, mycket ljud ifrån gatan o alla bilar samt husbygget tvärs över gatan. Trots det kan jag hitta någon form av ro... Vi har en väldigt entusiastisk yogi som hela tiden håller koll på alla och drar o petar på en så det ska bli rätt (det är det den där benbrytar yogan...) Idag tränade vi på huvudstående. Det är svårt att hitta balansen, men jag har gett mig den på att jag ska klara av det en dag! Vi satt också och mediterade på slutet med båda fötterna på låren ni vet "yoga-skräddarställning". Vad händer? Jo, när de där 5 min har gått och jag ska trassla ut mina ben har liksom fötterna somnat och jag sitter fast... Skrattade högt för mig själv inombords och lyckades med milt våld dra i fötterna för att komma loss. Sen kunde jag knappt ställa mig upp... Vilken cirkus... Ska nog träna lite mer på det också

Sedan nästan tre veckor tillbaka har vi en ny maid i huset. Vår gamla ville ha en deltidstjänst och sluta vid 2-tiden och jag känner att jag behöver hjälp med matlagningen nu när jag jobbar och kommer hem strax innan barnen kommer med skolbussen. Jag upplever att det tar längre tid att laga mat här (skölja grönsaker tar en evighet...). Så vi unnar oss den lyxen nu med att Nirmala hjälper oss med det så kan jag hjälpa barnen med deras läxor i lugn och ro utan att behöva springa alltför mycket mellan kök och läxböcker. Det vet ni säkert redan, men läxläsningen tar betydligt längre tid här än hemma. Både mängden och att allt ska göras på engelska... Idag har Frida och jag läst en bok om naturen vad som lever och inte. Hon var helt förtvivlad över att hon glömt läxpappret i skolan och med lite frågor ifrån mig tror jag att hon kom ihåg det mesta vad som stod på lappen. Hon fick till något till slut och kände sig nöjd med det. Vilken tur! Linn jobbar vidare i skolan och det går smidigare och smidigare för henne ju mer engelska hon lär sig. Hon verkar trivas i skolan på det stora hela. Självklart saknar hon sina kompisar ifrån Sverige...

Så ja, det mesta rullar på som det ska. Imorgon kväll kommer lite vänner över på bubbel. Det blir trevligt!!! Och ja... vet inte vad som hände... Min telefon har reset:ats. Stööööön!!! Bilder borta... nu går jag och lägger mig. kram kram!

Födelsedag

Blev väckt av FaceTime signal. Kära mor o far väckte mig med lite skönsång. Firade morgonen med en joggingtur och lite frukostmorgon m maken. När jag hämtade barnen vid bussen möttes jag av svenska P, franska C o Norska A som sjöng så fint och lite senare kom bästa grannen P över med den här:

Det har haglat in grattisar via FB o mail hela dagen. Födelsedagsmiddag intogs på Biere club, ett nyöppnat ställe. Mycket gid nat! Hit kommer vi åka fler gånger! Ligger nära dör vi bor.

Fin sång igen från familjen.

Fina Linn o jag skålar lite.

Och sen fick jag kurs i hur man tar rn selfie... En toppendag!!! Tack alla!!! 

FRRO

Så var det dags att bege sig till FRRO igen eftersom jag nu har ett employment visa. Mötte upp Sri från KPMG strax innan 8 och sen vsr det köande i trapphuset. Som tur var träffade jag på en annan Scania familj som också skulle dit, så jag hade någon att prata med. 

Fick min nr lapp efter en stund och sen var det dags att vänta inne på stället. Efter någon timma vsr det äntligen dags. Lämnade fram min pappershög o sen var det bara att vänta lite till... Fick order om att komma tillbaka kl 14. Ringde på Suresh och beslöt att åka till Forum Value Mall Koramangala. Passade på att köpa lite presenter o titta lite i affärer. Kl 2 var jag tillbaka på FRRO o blev framvinkad direkt. Skrev min namnteckning 3 ggr o sen viftade han lite m handen. "You can go". Tog mitt papper o gick...

Köpte en alla hjärtansdagmunk till mannen i mitt liv...

...som avnjöt den till ett jobb-Lync-möte i soffan. Enligt uppgift var den jättegod!

Lunch

Så var det dags för lite genomgång om hur det går till på jobbet. De flesta indier har en bit att åka på morgonen och är inte så morgonpigga, så de brukar dyka upp mellan 8.45 o 9.30. Det snackas lite, dricks lite kaffe och sen är det full aktivitet fram till 1-tiden då det är dags för lunch. En stund innan går en kille runt o tar upp beställningar om man vill ha hämtmat. Idag slog jag till med en chicken Briyani. 

Här heter jag mrs Rojer...

Ris med väldigt lite kyckling, en vit youghurt röra m röd lök, en röd stark röra. Häpp! Vanligtvis serveras detta i en silverpåse, men idag togs maten från ett annat ställe så det blev burk o plastpåse istället. Smaken? Inte det godaste jag har ätit, blev mätt. Man kan inte sitta speciellt länge för det finns få platser och andra på kö. När man ätit klart ställer man tallriken i en balja o så är det en annan man som diskar. Häpp!

En bra dag

Det är tomt i huset utan Linn! Längtar efter henne. Vi får mail varje kväll om vad de gjort och att de har det bra, men man får varken maila eller prata med dem. Frida kan man prata med desto mer. Nu på kvällen pratade vi om skolan. Hon säger att hon tycker den är bättre nu och att hon trivs. Det gör gott i mammahjärtat! (Ja och självklart i pappahjärtat oxå!) 

Första dagen på jobbet!

så var den kommen... den första dagen på jobbet. Fast här behöver jag ju backa bandet lite för i fredags var det ju sista dagen som hemmafru och det kunde ju inte gå obemärkt förbi förståss... Började morgonen med en powerwalk utanför muren. kände förkylningen på g i kroppen och tänkte att det nog skulle vara bra att gå ut den. Precis som vanligt mycket intressant längs vägen, fast inga hundvalpar idag. däremot ett överkört djur. Vi dividerade om det var en katt eller en kanin, inte helt lätt att se för den var helt platt och halvt uppäten av fåglar (vet att det kanske var lite mer info än vad en del av er vill veta, förklaring kommer lite längre ner). Fortsatte dagen med att planera vår "food fair" som vi ska ha på skolan 22/2. Vi har läget under kontroll, mycket tack vare vår ansvariga P som inte bara har superkoll på läget utan dessutom bjuder oss på god jordgubbskaka och kaffe. Respect!

Drog ner till klubben där jag avnjöt en god lunch med mme C, mrs A och fru P. Fick genomgå en "house wife" challenge för att se om jag har alla kunskaper en riktig house wife ska kunna och jag klarade det och fick också avsluta med en bild på en katt och en kanin för att se vilken som är vilken. Humor!!! Simmade lite i poolen med solglasögonen på innan det var dags att gå hem till C där några fler mötte upp och det var dags för lite bubbel... oj så trevligt!!! Tänk vad de fixat för mig!!! Som grädde på moset var vi överbjudna till goa grannen på fredagslasagne. Jättegott och jättetrevligt!

Helgen gick åt till lite shopping inför Linns field trip till Hampi och lite Sunday brunch på Leela Palace med några kollegor från Scania Academy i Sverige. En himla trevlig dag med mycket prat och bubbel. Som sagt, nu är bubblandet slut på ett litet tag då jag började jobba idag. Satt och jobbade med papper och penna tills jag äntligen fick en bärbar dator och 45 min i supporten senare kom jag in. Häpp! Hur det är att jobba? Lite ovant att sitta stilla på en så obekväm stol... annars kul! Berättar mer imorgon. So long!

Field trip

Tidig morgon, uppstigning 4.10, väckte Linn, hällde i mig en kopp kaffe o sedan hoppade vi in i bilen. Idag med vikarie-chaffis då Suresh är ledig. Åkte till skolan och lämnade av Linn vid bussen. Många förväntansfulla 13-åringar med ryggsäckar stod o trampade på parkeringen. Hampi är destinationen för skolresan och en massa aktiviteter är inplanerade under veckan. På fredag em kommer hon tillbaka, min lilla semla.

Här sitter hon!

Förkylning

Vad är nu detta, en snorig näsa... Måste fått med mig av misstag ifrån Sverige. Om någon saknar den så skickar jag den gärna tillbaka! Nu ska jag praktisera lite yoga-övningar som ska hjälpa. Håll tummarna för mig!

Morgonpromenad och shoppingtur

 

På morgonpromenaden utanför "bubblan" händer det alltid saker, så även igår morse. Förutom trevligt sällskap i form av vännen C, prata franska och frisk luft så ser vi ju varje gång något nytt. den här gången var det lite djurtema. Först en fågel

den syns ju asdåligt här, men den sitter på det gröna staketet och har en stor kam på huvudet och är orangebrun. Såg väldigt speciell ut och flög så fort vi närmade oss. Undrade väl precis som alla andra vad vi gjorde där...

Sen hörde vi ett pipande från diket och där låg den här lilla sötnosen och pep.

Alltså, jag ville ju bara plocka upp den, men förnuftet sa att det kanske inte var en jättebra ide...



Till vänster om den pipande valpen låg det tre till. Sååå söta! Undrar hur de hamnade i diket och var mamman är...

Åkte till favvo-stället Spring Rhythm igen med några nya och gamla kompisar (svenskar, en tyska och en amerikanska). Kände igen hur "ha-begäret" slog till... nöjde mig med en löpare att ha på köksbordet. 

Fina mattor i nya mönster

Nya väskor i fina färger

Här står den fina fåtöljen som jag ska köpa så snart jag bestämt vilket mönster jag vill ha...

 

Lunch käkade vi på ett ställe som hette Queens. Det fanns inte en möjlighet att veta att det stället var så bra om man inte visste att det fanns. Ett "hål i väggen"...

En cappuccino på Matteo fick det bli innan hemfärd. Passar på att njuta av mina dagar innan jobbet börjar på måndag.

 

 

 

 

Sverige och snöslask

Igår morse landade jag i Bangalore igen, några timmar försenad... Roger hade inte hunnit åka till jobbet när jag kom hem så honom vi han ses en liten stund iallafall. Jag hade en helt fantastisk vecka! Jag blev hämtad av min kära svägerska på Arlanda, vi åkte förbi vårt hus i Hölö (allt såg ut precis som vanligt förutom andra gardiner), lite häng i soffan innan sängen. Träffade lilla C och myste järnet innan det blev avfärd in till Södertälje. Åkte med mamma till Cox & Kings för att lämna in min visumansökan. Det gick smidigt och snabbt. Åkte tillbaka hem och mötte upp mina kollegor som jobbade med sin strategiska plan. Det var ett mycket kärt återseende och jag kastade mig in i diskussionerna. Inser att jag verkligen saknat jobbet och utbytet med mina kollegor. Måndags kvällen spenderades hos mina föräldrar och lilla Doglas som inte vek från min sida på hela tiden...

Här är vi! Lilla D sov tom bredvid min säng på natten...


Tisdag-fredag gjorde jag en "Calllin flyttar in" med mina väskor och bodde en natt hos varje kompis. Så himla trevligt, mysigt och alldeles alldeles underbart. Jag blev så ompysslad, fick god mat och hann i alla fall "catcha upp" en del vad som hänt under tiden jag varit borta. Lyckades också att boka in flera lunch-dater så jag hann träffa alla lite mer. Fredagens dessert kan jag bara sammanfatta i ett ord: Spagat. ni fattar hur smarrig den var.. Det var en citronmarängpaj, en pecannötpaj, en jordnötsfudge och en kula glass. (oj, nu dreglade jag visst lite på tangentbordet...)

Här bränner fru P med sin lilla brännare. Herr P fick den stora äran att hitta

butangas till den. jag säger TACK!

 

På lördagen åkte vi till ett hotell i Södertälje och åt frukost tillsammans. Mycket skratt och några små tårar... Känner mig så lyckligt lottad över att ha såna fina vänner!!!

 

Avslutade lördagskvällen med storebror m söner. Och mellon. Skämskudden åkte fram.

Låt nr 5: falsksång, ta sig i skrevet och blandade småjuck fick mig att lida bakom kudden...

 

Kl 06.00 stod två kära vänner utanför dörren, det var dags att åka till Arlanda. Passade på att krama ur det allra sista av veckan genom att prata järnet i bilen, checka in och därefter fika tillsammans innan det var dags att vinka "på återseende". Snöt mig lite i scarfen och klev sedan på planet (efter att ha länsat taxfree på godis och knäckebröd...). Tack alla ni som förgyllde min vecka!

 

Var det svårt att åka tillbaka till Indien efter en sådan vecka? Nej, faktiskt inte så värst. Sverige visade sig från sin sämsta sida i form av underkylt regn och slask och det gjorde det definitivt lättare. Hoppade över den här pölen när jag skulle in på ICA maxi. Grå, grå, grå... eller som min vän S sa här: det är som att komma från en svart-vit film och komma hit till en i färg. Så sant!!!

 



Sophantering

Sophantering fungerar olika i olika länder. Här jobbar man lite olika...ibland bränner man soporna på gatan och i detta fall såg vi inte en människa i närheten. Men det brann ju så ingen ville väl vara där... Man undrar lite över träden, fast det verkar ingen göra här...

I Sverige

Nu sitter jag här i mina föräldrars gästrum och väntar på mina godingar till vänner som kommer att köra upp mig till Arlanda alldeles snart. Summerar min Sweden tour och inser att jag är väldigt priviligerad över att ha så många fina människor omkring mig! Sverige har visat sig från sin allra bästa sida för att påminna mig om hur vintern är här. Underkylt regn och snålblåst, grå snömodd... Längtar till värmen! Hejdå Sverige och tack för den här gången och hej Bangalore!!! På återseende!!!