Callin' from Bangalore: Helt ur fas...

Jag har varit helt ur fas med bloggandet här. En orsak är att jag varit sjuk för första gången i Indien. En riktigt härlig diarré fick det bli och jag mådde riktigt kass! Efter det var jag riktigt klen och skakig i benen. En hel del jobb, förberedelser för att åka till Sverige och skolavslutning bidrog väl inte jättebra till allmäntillståndet hos fru Callin. När jag fortfarande var i någon slags inkubationsfas åkte jag med fam W till Commercial street för lite shopping (mådde lite halvtjyvig redan då, och bet ihop...).

här fanns det dadlar och nötter i långa banor. och inte mindre än 4 expediter. Respect!

Tog denna genom bilfönstret. Pick-up:en åker alltså och det är ett galet liv av motorer,
tutor och skrik.. och de sover gott. respect!

Liten tvärgata på Commercial street. Allt från sandaler till kläder och armband till antikviteter hittar man här...

Hur som hest, nu är väskorna packade. Tom svägerskans hissgardiner, det ska bli intressant att se hur vi får med dem... de är 1m breda och 6 st... vi slog några svarta soppåsar omkring dem och hoppas nu att det kommer att gå bra att få med dem.

Väskor. Och gardiner i svarta soppåsar. och ...sporttejp!
"Artistic lamp" (det bruna i bakgrunden) i form av en palm får inte följa med till Sverige!

Tjejerna har slutat skolan och det tycker båda är SÅ skönt!!! Jag var uppe på skolan igår och var med på middleschools prisutdelning. De uppmärksammar studenter som presterat väl både kunskapsmässigt och även de som ansträngt sig mycket i olika ämnen. Och vem fick "MYP Subject Award in recognition of excellent achievement in ELL" (ELL är extra engelska) - jo, Linn! En mycket stolt tjej fick gå upp på scenen och hämta sitt pris och en mycket stolt mamma fick sitta och bara njuta. Sen åt vi lunch, mammor för sig och barn för sig. Jag hade vansinnigt roligt med de andra mammorna och skålade i vatten och låtsades att det var riktigt bubbel. Nästa gång vi ses ska det vara riktigt bubbel bestämde vi!

diplomet...

En liten hemfärd, passerade tygaffären och hämtade gardinerna till svägerskan och sedan hem. Både Linn och Frida hade kompisar på "sleep-over" och för Fridas del är det en kompis som flyttar tillbaka till England nu. Lite sorgligt... Linn ska försöka träffa sin kompis i Sverige i sommar och vi kommer att ses till hösten igen.

Har lite svårt att greppa att det gått nästan 9 månader här. Tiden har gått fort och samtidigt känns det väldigt länge sen vi träffade alla våra nära och kära i Sverige (förutom Rogers lillebror med familj som var här och hälsade på!). Precis som Indien är en bergochdalbana med sina stora kontraster så påverkas man själv också. Jättemycket. Ena stunden glad och tålmodig och nästa ursinnig och halvgalen. Ser fram emot att få köra bil själv, bära mina kassar själv, handla och hitta allt på ett och samma ställe, slippa sitta i bilkö... Sen ser jag också fram emot att träffa alla underbara vänner här igen i augusti! Vi har väldigt kul här tillsammans och åker i samma bergochdalbanetåg. Kan knappt föreställa mig hur det skulle vara att bo här utan dessa supertrevliga människor...

Avslutar med lite bilder från verkligheten där vännen M och jag går flera gånger i veckan.